eftersom finaste min pluggar natt och dag så har jag stoppat min saknad i ryggen och sprungit till gymmet mest hela tiden. ibland tar jag ett glas vin med Anna och mår bra av att det finns vänner även i en stad som är ny. vi har startat en bokklubb som egentligen är en ursäkt för att dricka cocktails under tråkiga veckodagar men om någon frågar är det en bokklubb minsann.
jobbet är fortfarande nytt och ovant men det är roligt nästan jämt och spännande så det förslår. om ni vill ta en liten titt på det jag gör så klicka in er på www.viasatondemand.se och ta er vidare till "play". nästa vecka kommer Malin att slå ned rumpan i stolen mittemot mig och så var vi plötsligt två. hej hej kollega. vi drack låtsaschampagne och firade bådas våra jobb med skålar och foton på facebook där vi bad tvivlare dra åt helvete. för det är väl just så att även om vi saknar ganska många där hemma i Sverige så fanns det folk som höjde tveksamma röster och deklarerade att man minsann inte bara kan flytta huxflux och tro att en karriär inom media kommer lätt. jag stängde öronen för flera år sedan men ni är som tinnitus, ständigt närvarande. ett annat av symptomen är dessa ständiga frågor "men när kommer ni hem då?". "eh vadå kommer hem? aldrig!" svarar vi och går vidare med våra liv. så kan väl tvivlarna göra det också -traska hemåt.
annars är det i alla fall lugna puckarnas mosebok här och just i detta nu sitter jag i soffan och försöker låtsas som att jag inte märkt att den nya tvättmaskinen levererats och att Ben högst troligt behöver hjälp att installera den.
fuck you-bilden... trevliga tjejer.
utsikten från mitt kontorsfönster.
0 kommentarer:
Skicka en kommentar